Vad betyder det egentligen att vara Sentimentalist?
Ja, jag har faktisk inte den blekaste aning, egentligen! Jag funderar ofta över just det ordet, faktiskt. Det är mystiskt och lite hemtrevligt på samma gång. Vet inte om jag gillar det egentligen... är det bra att vara sentimental eller inte? Vem bestämmer isåfall det? Och hur vet man om man är det? Vad räknas som sentimentalitet? Vart går gränsen liksom, mellan tankar, minnen och sentimentalitet? Jag har alltid, sedan jag började prata mer än ett par ord, alltid kommit med konstiga frågor och varit väldigt intresserad att veta saker som är invecklade eller kanske till och med inte kan förklaras av någon. Det gör väl kanske de flesta, medan de fortfarande är ganska små. Men jag funder
ar ännu på sådana frågor.
Mina föräldrar och min farmor och farfar har berättat, så länge jag kan minnas, att jag en gång när jag var en fyra år eller så, frågade; "Om jag är oförbetterlig, är jag dålig då?"
Ingen vanlig fråga från en fyraåring, det kan nog många säga. Kanske är jag som alla andra, kanske är jag unik. Jag vill dock helst tro på det senare, men ingen vet... för vem är det som bestämmer det?
Kommentarer
Trackback
